Jag har under den senaste tiden haft lite dåligt samvetet över en sak. Har insett att jag är allt för dålig på att höra av mig till min pappa, och nu efter jul förstår jag hur viktigt det är att fortfarande hålla kontakten. En bit avstånd från varandra ska inte hindra oss till att träffas. Så pappa om du läser detta ska du veta att jag tänker väldigt ofta på dig och undrar om du har det bra.

  Bara för att jag har flyttat hemifrån och klarar mig på egen hand ska jag inte glömma vem det är jag har växt upp med och vem det är som har fostrat mig till den jag är idag. Trots att vi har haft våra motgångar med alla tonårsbråk och en tråkig separation ska du veta att du betyder oerhört mycket för mig. Jag älskar dig, pappa!


Och mamma bara för att jag skrivet ett inlägg om pappa ska du inte tro att jag inte känner detsamma för dig, för det gör jag. Men vi har redan en bra kontakt och därför ville jag tillägna ett inlägg till min käre far.