Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.

Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.

Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.

Detta kan man läsa på gravid.se
Nu till mina tankar kring detta

Senaste besöket hos barnmorskan fick vi reda på att bebisen har fixerat sitt huvud i bäckenöppningen, så nu är den redo för att komma ut.
 Angående nattsömnen så kan jag ju bara konstatera att den är i obalans. Går i stort sett på toa 3 ggr/natt och är det inte av den anledningen jag vaknar så är det ojud utifrån, gamla bilar eller oväder. Känns som att jag inte når min djupsömn riktigt, men det är väl bara att vänja sig. Det värsta med att gå upp på natten är att jag är SJUKT mörkrädd, jag snabbar mig in på toaletten för att snabbt hoppa tillbaka i sängen. Den sista biten måste jag hoppa upp i sängen. En tvångstanke jag har att någon ska dra in mig under sängen. Låter säkert jätte konstigt, men varje kväll innan jag går och lägger mig måste jag kolla så att det inte ligger någon under sängen. Jag fattar själv inte var denna rädslan kommer ifrån, har bivit en mes på äldre dar :P

Nu börjar man känna att det är riktigt nära och jag är verkligen förväntansfull över den närmsta tiden. Jag känner även att ju närmare man är desto mer börjar man tänka och fundera kring det hela. Man vill veta vad det är för kön, vilka egenskaper barnet kommer att ha, om förlossningen kommer att gå bra m.m 
  Det är frågor som man snart kommer få besvarade :)

Nu i helgen ska jag se om vi inte kan ta lite fina bilder, måste bara ha rätt humör och vakna på rätt sida för att detta ska gå att genomföra.

Ha en trevig helg allesammans!